jonathancassel

Det här inlägget kommer lite senare än vad som var tanken. Jag skrev faktiskt det mesta i tisdags 7/8 på tåget men jag la aldrig upp det. Imorgon eller i övermorgon så kommer ett fräsch och helt nytt inlägg om min galna helg där Elias slog sönder saker, slängde en burk i huvudet på mig och nitade en kille!

7/8 - Ett tidlöst inlägg

Nu när jag sitter själv på tåget så tänker jag lite på det faktum att jag verkligen inte gillar människor. Jag kan nog vara den mest negativa människa jag känner vad det gäller folk. Sofi blev hyfsat chockad över hur allvarlig min störning vad gäller det här verkligen är. Jag vet inte varför men jag stör mig så lätt på folk. Eller rättare sagt jag avskyr människor väldigt lätt. Inte för att jag tycker att jag är bättre än andra, jag är nog egentligen den mest avskyvärda enligt mig själv.

Förstå mig inte fel, jag är inte otrevlig mot folk. Det är mest mina egna tankar som är negativa.

De människorna som jag faktiskt mest uppskattar är barn. Jag har alltid kommit bra överens med dem. Jag vet inte riktigt varför. Men jag tror det kan bero på att de ännu inte bildat sig en identitet och behöver inte hålla på någon slags image. De är väldigt ärliga av sig. Folk som ska hålla på någon image som man ser igenom är bara hemskt. Folk med ett självhävdelsebehov får mig att vilja spy. Barn blir glada av så små saker och är helt anspråkslösa. Barn gillar mig, vilket kanske är konstigt eftersom jag är den jag är. Jag röker stört mycket, jag dricker rätt mycket och jag är i allmänhet ett kasst föredöme men på något sätt så gillar de att leka och hänga med mig. Jag, till skillnad från många, tycker det är mysigt när barn skriker på café. När jag och Sanna fikade för ett tag sen så kom det en unge och slog mig med en ballong i en halvtimme. JAG ÄLSKADE DET! Det kanske är därför mammor brukar gilla mig, jag kanske mer är ett barn än en vuxen människa? Ett bittert litet barn i en stor skäggig kropp.

Det är egentligen konstigt att jag har så mycket vänner när jag inte gillar människor, fast det är väl folk som inte ligger i min vänkrets som jag direkt föraktar på olika sätt. Jag kan sitta och kolla runt på folk som lagt till mig på facebook som jag inte känner och bara tänka ”den här människan kan inte finnas, hon är ju helt dum i huvudet”.

Det har också alltid varit så när jag träffat tjejer också.

Jag kan bli intresserad till en början, men om de själva blir intresserade av mig så tycker jag i 90 % av fallen att de är dumma i huvudet. Seriöst så tycker jag faktiskt att de är sanslöst dumma i huvudet. Mitt omdöme ändras nästan direkt när förutsättningarna förändras. Det kan bero på något sorts dåligt självförtroende kanske. Jag vet inte riktigt. De är alltid mycket finare när jag ”jagar” dem, men när det blir tvärtom så kan de typ bli fula, äckliga och avskyvärda. Jag kanske hypar upp vissa tjejer så mycket för att jag vill att de ska visa sig sämre.

Jag tror att jag drar ”man vill ha den man inte kan få” till det yttersta. För mig kanske det mer är ”jonathan hatar den han kan få”. Egentligen borde man bli glad och smickrad när någon känner så för en, vilket jag blir också men det är personen som jag avskyr. Inte det personen tycker. Det är självklart rätt roligt att känna så men det suger samtidigt då när jag väl skaffar mig en fru/flickvän så kommer jag nog hata henne.

Dagens:

Största beslut: Det faktum att jag vågade raka av skägget igår och bara har mustasch nu. När jag såg mig själv i spegeln idag så tyckte jag bara att jag såg extremt porrig ut. Jag hade velat se ut som Burt Reynolds men istället påminner jag mer om en smal Ron Jeremy. Men jag diggar det. Samtidigt så rakade jag benen och armhålorna. Så jäkla skönt.

Låtar:

• Evert Taube - Så länge skutan kan gå - Det finns nog ingen låt som förklarar livet på ett lika bra sätt.
• Håkan Hellström - 2 steg från Paradise live i slottskogen - Helt briljant.
• Håkan Hellström - Trubbel - Ruskigt bra cover på Olle Adolphsons magiska låt.

Att inte kunna få ut ur sitt huvud: Jag förstår fortfarande inte hur en tjej kan få ett så jävla långt ansikte på bara ett par år. Det är sjukt. Jag kan inte släppa detta. Jag vill nästan bjuda ut henne för att verkligen få se, eller mäta. Jag ångrar att jag inte mätte hennes ansikte förra gången jag träffade henne.

Dagens vän: Jag vet inte. Någon konstig Josefine la till mig som vän på Facebook. Det är iallafall en vän. En facebookvän men ändå! Yeti får också vara dagens vän då jag inte orkade besöka honom i helgen. Jag saknar honom!

WhiteTrashnamn - Belinda. Alltså man får inte döpa sitt barn till det. Så jävla osexigt. Jag såg en tjej som hette det på facebook och jävlar vad hon besvarade WTstämpeln! Jag brukar tycka att WT är sexigt men jag kanske borde omvärdera det där.

Konstigaste Facebookstatus: -  ”Bromsade e30in idag, 500hk @1.4bar = )” - Jag vet inte vad jag kan skriva om detta. Jag fattar verkligen ingenting. Om någon fattar detta så skriv gärna en kommentar till blogginlägget!

Omnämnande: Sanna Lundin. Hon är en av de snällaste och bästa människorna jag vet. Hon tvekade inte överhuvudtaget att hämta mig vid tåget trots att jag hörde av mig mindre än en timme innan jag kom fram, hon har bjudit mig på flertalet öl, hon köpte en webcam för att jag skulle visa henne hur skype funkar och hon är allmänt skitcool.

Mitt nästa inlägg kommer senast på onsdag! Det kommer bland annat att handla om en söndersparkad toa, snodda skyltar, pyromanaktiviteter mitt i natten på en kyrkogård, en kille som jag hör berätta om hur han kommer gå tillväga för att råna hemköp och mer! Nu kommer lite olika bilder från senaste tiden!

Mamma måste vara stolt över oss.

Skägget is gone!